Hemma igen! Att ta sprutan gick jättebra, det var inte så farligt som jag trodde. Det känns lite i vänsterarm när jag skriver nu, det känns liksom lite stelt, typ som att jag är handikappad i överarmen, men annars är det bra! Visst, det gjorde ont, det kan jag inte förneka. Och även om jag inte så rädd för sprutor som många andra är så blev jag lite smått skräckslagen när hon tog fram sprutan med den 1 meter (okej, överdriver) långa nålen, men sedan tänkte jag bara (och det här funkar verkligen!) "Visst, det kommer att göra ont, men om du inte tar den kan du få cancer istället och då kan du DÖ! Vad väljer du? Vill du ha cancer eller?! Vill du det?! Vill du det?!". Så tänkte jag under tiden som sprutan var i armen. Så jag rörde inte en min. Och snabbt och smidigt gick det också! In, ta sprutan, ut igen. Klappat och klart!



                                                     

Nu ska jag svara på lite kommentarer och sedan göra det sista plugget för veckan. Hej så länge! :)